Valet av drivmedel har stor betydelse för din bils klimatpåverkan. Det kan vara svårt att navigera bland alla alternativ – bensin, diesel, el, biogas, etanol och HVO100. Den här artikeln granskar hur olika drivmedel påverkar ditt koldioxidavtryck, från produktion till användning. Här får du verktygen för att göra välgrundade val.
Livscykelanalys: Mer än bara avgasröret
För att fullt ut förstå ett drivmedels klimatpåverkan behöver vi se till hela livscykeln – från produktion till användning och slutligen skrotning eller återvinning. Detta kallas livscykelanalys (LCA). En LCA tar hänsyn till alla utsläpp som uppstår, inte bara de som kommer direkt från bilens avgasrör. Exempelvis inkluderas utsläpp från raffinering av olja, produktion av el, tillverkning av batterier och transporter av drivmedel.
Fossila bränslen: Bensin och diesel
Bensin och diesel har länge varit de vanligaste drivmedlen, men deras förbränning bidrar till stora utsläpp av växthusgaser, framför allt koldioxid. Trafikverket rapporterar att inrikes transporter står för ungefär en tredjedel av Sveriges totala utsläpp, och att vägtrafiken står för hela 90 procent av dessa. Varje liter bensin eller diesel som förbränns släpper ut mer än två kilo koldioxid. Även om det finns teknik för att fånga in koldioxid, är den i dagsläget inte tillräckligt effektiv eller kostnadseffektiv för att användas i stor skala på personbilar.
Utsläpp vid produktion
Redan innan bensinen eller dieseln når bilens tank har utsläpp skett. Forskning & Framsteg rapporterar att 15–40 procent av de totala klimatpåverkande utsläppen från diesel- och bensindrift sker under produktionen. Detta beror på faktorer som råoljans ursprung och hur den behandlas.
Elbilen: Ett grönare alternativ
Elbilar släpper inte ut några avgaser vid körning. Därför är de ett lockande alternativ för att minska klimatpåverkan. Men, som nämnts tidigare, är det viktigt att titta på hela livscykeln. Tillverkningen av elbilar, och då framförallt batterierna, kräver mycket energi och orsakar utsläpp. Studier, som de The Guardian hänvisar till, visar att tillverkningen av en elbil kan ge upp till 60% högre koldioxidutsläpp än tillverkningen av en bil med förbränningsmotor.
Elbilens totala klimatpåverkan
Trots den högre initiala klimatpåverkan, visar forskning att elbilar snabbt kompenserar för detta. Ofta sker det inom ett par års körning, beroende på hur mycket bilen används och varifrån elen kommer. Ju mer en elbil körs, desto större blir den totala klimatfördelen jämfört med en bensin- eller dieselbil.
Elmixens stora betydelse
Elbilens klimatpåverkan beror till stor del på hur elen produceras. I Sverige, där en stor del av elen kommer från förnybara källor, är elbilen ett mycket bra val ur klimatsynpunkt. Enligt Forskning & Framsteg genererar en elbil som laddas med svensk elmix ungefär 14 gram koldioxid per kilometer under drift. Om man räknar in tillverkningen hamnar siffran på 40–60 gram per kilometer, men den siffran förväntas sjunka i takt med att tekniken utvecklas. Laddas elbilen däremot med el från länder som har en större andel fossil energi i sin elproduktion, ökar utsläppen markant. Transport & Environment (T&E) uppskattar att en elbil i Europa i genomsnitt släpper ut tre gånger mindre koldioxid än en motsvarande bensinbil, sett över hela livscykeln.
Elbilens fördelar ökar
I framtiden, när elproduktionen blir ännu mer hållbar, förväntas elbilarnas fördelar bli ännu större. T&E menar att elbilar som köps 2030 kommer att minska koldioxidutsläppen fyra gånger jämfört med dagens bensinbilar.
Framtidens batteriteknik
Utvecklingen inom batteriteknik går snabbt. Fastfasbatterier, som är en ny typ av batterier, förväntas ge längre räckvidd, snabbare laddning och lägre miljöpåverkan. Förbättringar görs också i själva batteriproduktionen för att minska utsläppen.
Biobränslen: En del av lösningen
Biobränslen, som tillverkas av förnybara råvaror, kan vara ett sätt att minska vårt beroende av fossila bränslen. Men det är viktigt att komma ihåg att det finns olika typer av biobränslen, och att deras klimatpåverkan varierar.
Biogena kontra fossila utsläpp
Koldioxidutsläpp från biobränslen kallas biogena. De ingår i naturens eget kretslopp.
Vad är biogena koldioxidutsläpp?
Biogena koldioxidutsläpp kommer från förbränning eller nedbrytning av biomassa, alltså material som träd eller grödor. Dessa utsläpp är en del av naturens kretslopp, där koldioxid tas upp och avges. Naturvårdsverket förklarar att hållbart producerade biobränslen i stort sett är koldioxidneutrala över tid. Detta eftersom den koldioxid som släpps ut vid förbränning motsvaras av den mängd som togs upp av växterna när de växte. Detta skiljer sig från fossila bränslen, där kolet har varit bundet i miljontals år och därför tillförs atmosfären som ett nettotillskott när det förbränns.
Etanol (E85): Ett alternativ med potential
E85, som består av 85% etanol och 15% bensin, blev populärt i Sverige under 2000-talet, bland annat tack vare politiska satsningar. Även om intresset minskade efter ett tag, bland annat på grund av debatt om bränslets påverkan på motorer, och hur etiskt det är att odla grödor till bränsle istället för mat, så är etanol, speciellt framställt från restprodukter, fortfarande relevant. Energimyndigheten menar att modern etanolproduktion kan minska koldioxidutsläppen med 60 till 80 procent jämfört med bensin och diesel.
HVO100: Förnybart dieselalternativ
HVO100 är en syntetisk diesel som tillverkas av förnybara råvaror. Ofta används restprodukter från skogs- och livsmedelsindustrin. HVO100 kan användas i vanliga dieselbilar och minskar koldioxidutsläppen kraftigt. Enligt Energimyndigheten, via Vi Bilägare, kan utsläppen minska med upp till 84 procent om man byter från vanlig diesel till HVO100. En utmaning är att tillgången på HVO100 är begränsad, men det pågår arbete för att öka produktionen.
Biogas: Ett klimatsmart val
Biogas bildas när organiskt material bryts ner. Det är ett annat förnybart alternativ som minskar utsläppen rejält. Energimyndigheten (via Vi Bilägare) uppger att byte till fordonsgas, som ofta innehåller biogas, kan minska koldioxidutsläppen med upp till 97 procent jämfört med bensin och diesel. Svensk biogas, som ofta görs av gödsel, har visat sig vara mycket bra ur klimatsynpunkt – i nivå med elbilar som laddas med svensk el.
Reduktionsplikten: Ett omdiskuterat styrmedel
Reduktionsplikten är ett politiskt beslutat krav på att de som säljer drivmedel måste blanda in en viss mängd biobränsle i bensin och diesel. Syftet är att minska utsläppen från de fossila bränslena. Riksdagen har nyligen beslutat att sänka reduktionsplikten, vilket har lett till diskussioner. De som är för sänkningen menar att det leder till lägre priser på drivmedel. De som är emot sänkningen varnar för att utsläppen kommer att öka. Trafikanalys påpekar också att en sänkt reduktionsplikt kan göra att färre väljer elbil, eftersom incitamenten minskar om bensin och diesel blir billigare. En minskad reduktionsplikt kan också göra det svårare för Sverige att nå sina klimatmål.
WLTP och verkliga utsläpp
WLTP (Worldwide Harmonized Light Vehicles Test Procedure) är en standardiserad testmetod som används för att mäta bilars bränsleförbrukning och utsläpp. Testerna görs i en kontrollerad laboratoriemiljö. En rapport från EU-kommissionen visar dock att de verkliga utsläppen, alltså när bilarna körs i vanlig trafik, ofta är högre än de värden som WLTP-testerna visar. För bensin- och dieselbilar var de verkliga utsläppen i genomsnitt 20% högre. För laddhybrider var skillnaden ännu större – i genomsnitt 3,5 gånger högre. Detta beror troligen på att laddhybrider ofta körs på bensin eller diesel istället för på el. Därför är det viktigt att komma ihåg att de officiella utsläppssiffrorna inte alltid stämmer överens med bilens faktiska klimatpåverkan.
Framtidens drivmedel
Det finns ingen enskild lösning som ensam kan lösa bilens klimatpåverkan. I framtiden kommer vi troligen att se en kombination av olika drivmedel och tekniker.
Vätgas: Utmaningar och möjligheter
Vätgasbilar drivs med el som produceras i en bränslecell. I bränslecellen reagerar vätgas med syre och bildar vattenånga. Vätgas har fördelar som snabb tankning och lång räckvidd. Idag finns det dock utmaningar, som att produktionen av vätgas är energikrävande och att det saknas infrastruktur för att tanka. Vätgas kan ha potential, framförallt för tunga transporter.
E-bränslen: Ett syntetiskt alternativ
E-bränslen, som också kallas elektrobränslen, är syntetiskt tillverkade drivmedel som kan användas i vanliga bensin- och dieselmotorer. De framställs genom att kombinera vätgas med koldioxid. Om förnybar energi används, och om koldioxiden hämtas direkt från luften, kan e-bränslen bli nästan klimatneutrala. En stor fördel med e-bränslen är att de kan användas i befintliga fordon med förbränningsmotorer. Det betyder att de kan bidra till att minska utsläppen från den bilpark som redan finns, utan att det krävs stora investeringar i ny infrastruktur. Produktionen av e-bränslen är dock energikrävande och än så länge dyr. T&E påpekar att även om hybridbilar i framtiden skulle köras enbart på förnybart e-bränsle, skulle den renaste elbilen ändå vara 27% renare. Detta beror på att det går åt mycket energi för att tillverka e-bränslen.
Bilens storlek har betydelse
Storleken på bilen påverkar också utsläppen. Mindre bilar behöver mindre energi för att förflyttas, vilket ger lägre utsläpp, enligt UN.org.
Minska din klimatpåverkan: Tips
Att minska bilens klimatpåverkan handlar inte bara om att välja ”rätt” drivmedel. Här är några saker du kan göra:
Res annorlunda
Fundera på om du kan resa på andra sätt än med bil. Att cykla, åka kollektivt eller samåka minskar utsläppen rejält. Enligt FN kan du minska dina årliga koldioxidutsläpp med upp till 2,2 ton om du byter från bil till kollektivtrafik. Samåkning kan minska utsläppen med upp till 1,0 ton per år.
Välj bil med omsorg
Om du ska köpa bil, välj en modell med låga utsläpp. Kom ihåg att de verkliga utsläppen kan vara högre än de officiella siffrorna, speciellt för laddhybrider. Välj en mindre bil om det går, eftersom det minskar energibehovet och därmed utsläppen.
Kör smart (ecodriving)
Genom att köra lugnt och planerat kan du minska bränsleförbrukningen och utsläppen. Undvik att gasa och bromsa i onödan. Genom ecodriving kan du minska bränsleförbrukningen med upp till 10–20 procent.
Se över dina transportbehov
Kanske behöver du inte ens äga en bil? IEA lyfter fram vikten av stadsplanering och en integrerad transportpolitik, med förbättrad kollektivtrafik och infrastruktur för cykel och gång, för att minska bilberoendet.
Sammanfattning
Att minska bilens klimatpåverkan är en utmaning, men genom att vara medveten om vilka för- och nackdelar olika drivmedel har, och genom att fundera över våra resvanor, kan vi alla bidra. Utvecklingen mot mer hållbara transporter går snabbt, och en kombination av olika strategier – från elbilar till hållbara biobränslen och förändrade resvanor – är vägen framåt för en mer klimatvänlig bilism.